Det går inge vidare med mitt nyårslöfte, jag lovade att jag skulle vara mer ärlig mot mig själv och andra. Men jag är inte det minsta ärlig mot mig själv, försöker tränga undan tankar och känslor som ständigt dycker upp i mitt huvud. Men det känns som att det ändå inte spelar någon roll om jag erkänner för mig själv hur jag känner eller inte, det är ändå inte upp till mig i slutändan. Jag kan inte betsämma över någon annans känslor så det är lika bra att jag stänger in mina egna också.

Tyvärr så kan jag inte låta bli och fundera, på dig. Hur du känner och varför du gör som du gör. Önskar att jag vågade fråga rakt ut men jag vet ju att jag ändå inte skulle få något vettigt svar av dig, och jag skulle absolut inte få det svaret som jag vill ha. Så det är lika bra att bara förneka det man känner och låtsas som att jag inte ljuger för mig själv. För samtidig som jag tror att jag vet hur jag vill ha det så har jag ingen jävla aning om vad jag vill. Så det är lika bra att bara hålla käften och se glad ut.